Med en dramatisk avslutning i tredje perioden lyckades till slut Dalen vinna åtminstone en poäng i den viktiga hemmamatchen mot Pixbo. Matchen innehöll både bättre och sämre delar och jag har försökt samla några av mina tankar om dessa, även om jag framför allt fokuserat på det positiva. I dagens inlägg kan ni bland annat läsa mer om frälsaren, spelare med mycket energi och om akilleshälen som sänkte Dalen idag.
En poäng mot Örebro senast och en poäng mot Pixbo idag... och lyfter vi blicken och tittar något längre bakåt i tiden har Dalen en vinst mot Lindås, men också en förlust mot Sirius. Frågan är om Dalen med andra ord är i en svacka just nu och i sådana fall, vad som ska krävas för att ta sig ur den. Delvis kan det nog kännas så, men jag kände ändå att det fanns mycket positivt att ta med från förlusten i övertid mot Pixbo, även om matchen fortfarande svider i skrivande stund. Inte minst det faktum att det var mer eller mindre natt och dag jämfört med den nästan totala energilöshet som var bortamatchen mot Örebro.
IBK Dalen – Pixbo (5-6, i förlängning)
Jag upplevde att Dalen inledde matchen med ett bra tempo och inte minst Alexander Hedlund utmärkte sig omedelbart med otrolig energi där han nu var tillbaka igen i första formationen med Jonas Svahn och Sebastian Degeryd. Det var också en av de positiva utropstecknen från matchen, känslan av att Hedlund känns igen allt mer, samtidigt som både Svahn och Degeryd kändes produktiva framåt – och var den målmässigt bärande femman idag. Sekvenser i matchen var just denna formation riktigt bra, fick ett bra flyt och samspel och både Degeryd och Svahn hade en del fina chanser och stod också för ett antal skott vilket känns helt rätt!
Omvänt hade Dalen en del problem under matchen, särskilt under den andra perioden då det kändes som om det där fina samspelet i samtliga formationer var täckt i något segt slajm och allt tog lite för lång tid, passningar satt inte riktigt där de skulle och Pixbo kunde spelvända på Dalen ett flertal gånger medan Dalen skapade väldigt lite farliga chanser framåt. Det kändes som om det hela tiden tog bara aningen för lång tid att få iväg avsluten vilket nästan varenda gång gav motståndarna tillräckligt med tid för att täcka bort det mesta. Frustrerande! Lägg dessutom till att Jon Hedlund var sådär vidrigt bra som man inte vill att motståndarnas målvakt ska vara heller...
Akilleshälen? Alternativt: en matchavgörande faktor
I special teams var det uppenbart att Pixbo var det klart effektivare laget – för Pixbos del gjordes tre av målen i numerärt överläge vilket gav gästerna en besvärande 100 procentig siffra i spelformen, medan målen för Dalens del uteblev i spelformen trots två möjligheter i spel fem mot fyra. Det är svårt att blunda för det faktum att det blev helt avgörande i matchen idag och det är något som Dalen får ta med sig och fila på ytterligare inför de kommande matcherna.
De goda delarna då?
På plussidan däremot vill jag delvis berömma John Stiglund som stod i Dalenburen idag och som stundtals fick en ganska otacksamt svettig roll, men som ändå gjorde en överlag god insats och även Johan Larsson var en spelare som gjorde flera viktiga moment i matchen, inte minst en mycket viktig brytning i en situation som högst troligt skulle ha lett till ett mycket farligt läge för Pixbos del annars.
En spelare värd att upprepas
Jag vill också lyfta fram Linus Holmgren som var helt fantastisk matchen igenom och som kändes tokgiven på planen så mycket som möjligt när Dalen tvingades gå ner på folk tidigare än vad man skulle önska. Jag vill inte låta som om jag bara upprepar mig, men Linus vinner bollar på ett så föredömligt sätt, samtidigt som han jobbar stenhårt och är en sådan nyckelspelare i både anfallet och försvaret att det tåls att upprepas gång, efter gång, efter gång: fy fasen vilken otrolig spelare Dalen har i Linus Holmgren!
Finnkampen
Holmgren som förresten blivit uttagen till att spela med A-landslaget i den kommande Finnkampen tillsammans med bland annat Måns Parsjö-Tegnér! Stort grattis till er båda två och lite extra så till Linus som därmed debuterar i A-landslaget!
Frälsaren
Och när jag ändå är inne på de positiva delarna från matchen, vilken otrolig lättnad och glädje som exploderade i Umeå Energi Arena när Ketil "frälsaren" Kronberg klev fram och satte straffen som Dalen tilldömdes där i dryga 19:e minuten av tredje perioden med ett måls underläge. Puh, nerver har han, "Sveriges blekaste norrman"!
Mycket energi även på sidan av planen
En liten hyllning också till Pär Forsman - få var vi nog på läktaren som undgick att se eller i alla fall höra den mycket engagerade och frustrerade backen som idag fick göra sitt bästa för att stötta lagkamraterna från sin plats på läktaren. Pär är en person med uppenbart stor passion och som vi förhoppningsvis snart får se tillbaka på planen där han kan bidra med samma energi i spelet!
Framöver då?
Ja alltså... Jag hoppas verkligen att Dalen får möjlighet att ladda om nu när seriens två tuffaste motstånd väntar inom kort i form av Storvreta och Falun. Jag tror samtidigt att det kan vara precis vad Dalen behöver, matcher där de slår underifrån och kan gå in med allt att vinna.
Jag vill se Alexander Hedlund med samma energi som vi fick se idag! Jag vill se Jonas Svahn fortsätta kliva fram och ta avsluten (två mål idag och jag har egentligen inte hyllat honom tillräckligt ovan!) och jag vill se lagmaskinen Dalen lägga in högsta växeln och bara köra! Nu sätter vi detaljerna, nu tar vi de där viktiga poängen och säkrar slutspelsplatsen och nu sätter vi skräck i motståndarna – för i slutspelet ska inget lag vilja möta IBK Dalen!
Kämpa Dalen!