Ikväll hann jag med att titta på lite drygt 1,5 matcher i damernas elitklass i Scandic Cup: först IBK Dalen som mötte RIG Umeå och sedan hann jag se den andra halvan av IBF Dalens match mot det nya SSL-laget Örnsköldsvik. Några spontana reflektioner och tankar kring absurt innebandygodis kan ni läsa om här!
RIG Umeå IBF – IBK Dalen (4-4)
Jag var någon ynka minut sen till matchstarten och satte mig ner precis när Dalen gjort två mål och RIG satte sitt första i matchen. Då kändes det som om det kunde bli en målrik match, vilket det kanske i och för sig inte blev, men en intressant match blev det ändå! När Dalen drog ifrån till 1-4 kändes det faktiskt inte som om RIG riktigt hotade Dalen, men för varje mål det jagande laget satte gav det både energi och motivation till att jobba ännu hårdare – och det ledde till slut till att reduceringar förvandlades till kvitteringen som sedan stod sig trots en mycket fin press från Dalen som fick spela numerärt överläge dryga 40 sekunderna i slutskedet av matchen. Under gruppspelet spelar de inte övertid varför resultatet slutade oavgjort. I RIG noterade jag en spelare jag tyckte visade fin aggressivitet i anfallsspelet och ett rappt avslut, Isa Grängsjö.
Vad gäller Dalen känner jag att det finns mer att hämta från laget. Stundtals rullade bortalaget för dagen bollen mycket fint och skapade en del goda chanser, men sett till matchen som helhet blev det även stundtals lite uddlöst. Det är förstås inte alltid lätt att veta och jag är nog inte rätt att avgöra heller, men känslan var att det ibland passades en gång för lite – och visst, kanske hade en extra passning lika gärna kunnat leda till att bli den där "passningen för mycket", men jag kände inte att det till exempel togs till vara på lagkamraten som gjorde den där viktiga löpningen för att finnas med på kanten och så vidare. Nå, konstigt är det samtidigt inte med tanke på hur tidigt det är på innebandyhalvåret. Att spela många matcher under veckan lär göra gott och svetsa samman truppen ytterligare!
Absurt innebandygodis
Jag vill förresten bara få det sagt, men vilket absurt fint utkast Matilda Wirthig har! Och jag menar inte bara att hon kan kasta långa bollar, utan jag syftar framför allt på hennes känsla för att avväga när en möjlighet finns och inte – och hennes förmåga att nå lagkamraten med noggrann precision. Annat innebandygodis fick vi se när Victoria Ström tunnlade en motståndare och var sååå nära på att göra mål också! Slutligen noterade jag Agnes Holmgren som slet hårt på planen.
Örnsköldsvik IBK – IBF Dalen (4-2)
Jag hann förresten även med att kika på lite drygt en och en halv period av IBF Dalens match mot det nyblivna SSL-laget Örnsköldsvik i den andra gruppen i damernas elitklass. Det slutade visserligen med förlust för Dalen, men det var inte förrän Örnsköldsvik gjorde sitt fjärde mål i dryga 57:e minuten av matchen som det egentligen kändes som om luften gick ur Dalen lite. Innan dess var det jämnt och jag hade inte blivit förvånad om det lika gärna slutat med en kvittering snarare än att Örnsköldsvik drog ifrån. Dalen hade flera fina chanser!
Spontan optimistisk känsla
Min spontana känsla var annars att IBF Dalen kändes viljestarkare än de var när jag såg dem några matcher föregående säsong. Självklart ska jag inte dra några stora slutsatser av att ha sett dryga 30 minuter speltid på försäsongen – på samma sätt som jag såg för lite av den gångna säsongen för att kunna säga så mycket egentligen, men det fanns som sagt en god känsla i laget idag. Dalen var många gånger först in i sarghörnen, jobbade hårt hemåt och i forecheckingen, ropade uppmuntrande på varandra och var jobbigare mot motståndarna än vad jag mindes och gick distinktare på spelvändningarna. Jag känner mig optimistisk, både tror och hoppas att Dalen går en positivare säsong till mötes!