Med en god kopp kaffe på läktaren avnjöts IBF Dalen - Örnsköldsvik på hemmaplan och trots att slutresultatet var minst sagt välsmakande var det en match som bjöd på båda nervositet, känslor och händelser värda highlights! Dagens inlägg handlar bland annat om superhjälteaktioner, om juniorer som gör laget bredare och om uppvisningar i skotteknik!
IBF Dalen – Örnsköldsvik (10-5, herr division 1)
Det var med mycket god känsla jag och Maria letade oss till nya Musköten för att från läkarhåll avnjuta en kopp gott kaffe och en ännu mer välsmakande kopp Dirty Dalen. På menyn stod revansch efter bortaförlusten senast mot gästande Örnsköldsvik, en match som Dalen varit klart missnöjda med och den kanske största plumpen under säsongen sett till de många misstag matchen innehöll. Lägg dessutom till den något tama bortamatchen mot Bollnäs i föregående omgång som slutade med snöplig förlust i övertid... ja, då var känslan att vi skulle få se ett minst sagt laddat Dalen. Känslan blev bara bättre och bättre i takt med att vi såg uppvärmningen och kunde notera att Dalen hade ett flertal spelare tillbaka, bland annat Rasmus Karlstén och Albin Carlsten och laget kändes spelsugna.
Överlag var matchen betydligt jämnare och osäkrare än vad slutresultatet och framför allt tredje perioden ger sken av för den som inte var på plats och såg matchen. Faktum var att Dalen inte var på topp vilket visades bland annat genom att det togs en del felaktiga beslut och osäkra passningar som ledde till betydligt fler spelvändningar än vad det borde ha bjudits på under matchen. Det kändes som om matchen stod och vägde flera gånger under de sextio spelminuterna vi fick se och om Örnsköldsvik hade haft lite mer medstuds i några situationer hade det sannolikt också kunnat leda till ett helt annat slutresultat.
En match som stod och vägde...
En viktig sekvens i matchen var bland annat i början av den andra perioden när Vidar Mårtensson gjorde 3-1 för Dalen och sett till hur spelet fem mot fem sett ut dittills i matchen borde Dalen rimligen ha haft goda möjligheter att dra ifrån ytterligare, men i stället var det Örnsköldsvik som fick energi av målet i baken och när Dalen dessutom minuterna senare drog på sig inte bara en onödig utvisning utan dessutom en andra utvisning vilka båda renderade i mål för Örnsköldsviks mycket effektiva power play – var ställningen 3-3 och matchen utjämnad.
Räddningen blev dock Örnsköldsviks utvisning några minuter senare där Dalen till vår stora lättnad lyckades göra mål i slutsekunderna av utvisningen när Christoffer Dahl smällde in målet som innebar att Dalen gick upp i ledning igen. När Samuel Nejdsäter dessutom kort därefter lyckades göra ytterligare ett mål för Dalen kändes det som viktigt andrum mot ett jagande Örnsköldsvik som höll sig resten av perioden.
Tredje perioden bjöd dock på minst lika mycket drama under de första tretton minuterna. Örnsköldsvik inledde med en reducering och med ställningen 5-4 var matchen och framför allt Dalens ledning ännu en gång i gungning, men tack vare ett mål från Vidar Mårtensson gick Dalen åter upp i en tvåmålsledning som dock åts upp mer eller mindre omedelbart när Örnsköldsvik tilldelades straff och Anton Byström stensäkert reducerade för gästernas del. Ställningen 6-5 stod sig därefter i flera minuter och på läktaren började jag oroas över tanken på att nästa mål sannolikt skulle bli mer eller mindre avgörande för det lag som lyckades göra det. Innebandy är ju lustigt på det viset, att när väl ett mål letar sig in brukar fler kunna följa inom kort...
De sista sju minuterna var det dock idel Dalen som tog över. När Rasmus Karlstén gjorde 7-5 efter ett helt otroligt förspel av Albin Carlsten som jag närmast måste beskriva som en superhjälteaktion där han i offensiv zon pressade och vann boll, höll undan och snyggt framspelade nämnde Karlstén som kunde sätta det ack så otroligt viktiga målet vars efterspel dessutom renderade i en utvisning på Örnsköldsviks målvakt. Där kan man nog säga att ridån gick ner för Örnsköldsvik... Dalen gjorde mål i det numerära överläget och därefter var det mentala övertaget totalt för hemmalagets del och siffrorna rann iväg mot ett bortalag som helt klart tappat glöden som krävs för att alls orka kämpa sig tillbaka.
För Dalens del är det lätt att glädjas över hur svåra de är att hålla undan när de spelar obehindrat av nerver och frustration, hur snabbt det går i både uppspel och spelvändningar och hur skickliga spelarna är på att hitta varandra med passningar som leder till farliga lägen – samtidigt som det inte går att blunda för de onödiga misstagen som nästan försatte laget i knipa mer än en gång. Slarviga passningar är en sak och troligtvis en kombination av nerver och viljan att göra en bra match som sannolikt kan få anspänningen att i princip koka över emellanåt, men att ta helt onödiga utvisningar som en följd av gliringar och gruff på planen är inte okej och det är något som kan bli direkt matchavgörande mot lag som likt Örnsköldsvik har bra och effektiva power play. Det gäller för samtliga spelare att hålla huvudena kallt och inte låta känslorna ta överhanden – för hela lagets skull!
Höjdpunkterna
Jag noterade själviskt ett antal händelser från matchen jag njöt av och som jag kortfattat vill återge här i bloggen.
Första målet och om balans
Jag och Maria diskuterade bland annat inför matchen vem vi trodde skulle göra matchens första mål, men fick båda två fel när det var just Dalens back Gustaf Hedström som klev fram och satte hemmalagets första boll assisterad av lagkapten William Holmlund. Målet var för övrigt riktigt snyggt och ett praktexempel på hur skicklig Hedström är på att hålla undan sina motståndare när han forcerar de farliga ytorna och tar för sig på ett sätt som får det att se så självklart ut – trots att det måste kräva oerhörd balans och styrka att i praktiken kunna göra det så naturligt som han gjorde det. Att Gustaf Hedström är en stark och noggrann spelare har jag nämnt och hyllat tidigare, men jag blir trots det lika överraskad nu som tidigare när jag får se det live. Frågan är om inte Gustaf på allvar börjar närma sig chansen att få provspela med IBK Dalen och jag skulle inte bli förvånad om vi får se honom där inom en relativ framtid.
Förtjänade inte alla insläppta mål
Nej, det gjorde han inte, Dalens målvakt Tobias Svensson som gjorde en mycket bättre match än de insläppta fem målen antyder. Ett mål gjorde Örnsköldsvik på straff och ytterligare två i numerärt överläge. Härutöver var ett av målen i spel fem mot fem mer eller mindre en miss i försvaret i slutet av den första perioden där Örnsköldsviks Elias Jonsson fick öppen gata att skjuta från en mycket farlig yta. Under matchen var Svensson väldigt vaksam och stod för ett flertal viktiga räddningar och Örnsköldsvik kunde mycket väl ha fått med sig fler mål i matchen om inte Tobias hade en bra dag i målet.
En tillgång från backplats – i flera bemärkelser
Andreas "pappa" Bäckström, ett smeknamn Maria och jag skämtsamt givit Bäckström på grund av den vägledande och ansvarsfulla roll han flertalet gånger axlat när han från sin backplats tagit stort ansvar över en formation som ofta kryddats med flertalet juniorer, har ett bra skott som han avlossar emellanåt från sin backplats och när Örnsköldsvik jobbade frenetiskt för att hålla undan Dalen och satte sig i skottäck var Andreas skott en tillgång som Dalen utnyttjade. Vi fick oss en fantastisk uppvisning bland annat när Vidar Mårtensson laddade upp för skott och lurade hela motståndarlagets skottäck ur balans och sedan släppte tillbaka bollen till Bäckström som utan att tveka avlossade ett säkert skott rakt i mål. Mycket snyggt!
Ett bredare lag tack vare juniorerna
Och när jag ändå är inne på ämnet juniorer i periferin, varför inte nämna 17-årige Oliver Bodén som fick förtroendet att spela med tredje formationen i matchen och gjorde en bra insats. Bodén spelade bland annat till sig en straff på egen hand med ett imponerande tilltag som orsakade viss panik hos gästerna. Oliver belönades med förtroendet att lägga straffen vilken dock trots ett bra försök dessvärre inte letade sig in. Känslan är att Dalen har breddat laget denna säsong med skickliga juniorer som Marcus Eliasson, Samuel Nejdsäter och nämnde Bodén för att nämna några, och det var just en av de förändringar tränare Fabian Karlstén pratade om i intervjun Maria och jag gjorde i Dalenpodden tidigare (ni hittar den om ni söker på Dalenpodden i appen Soundcloud).
Uppvisning i skotteknik
Med ännu ett hat-trick på meritlistan är det knappast överraskande att Vidar Mårtensson nu leder poängligan vad gäller antal gjorda mål... herregud vilka pricksäkra stenhårda skott han kan avlossa alltså! Förmågan att skjuta förbi täcket är också en högst bidragande orsak till att Mårtenssons avslut letar sig in så ofta som de gör! Mot Örnsköldsvik sköt han bland annat ett skott så klockrent i bortre krysset att jag för en stund drömde mig bort och önskade att vi kunde få highlights från matchen som, dessvärre, inte sändes. Vidar var dock inte nöjd med uppvisningen i fin skotteknik där... nej då. Med ytterst fin precision var även hans andra mål i matchen en riktigt trevlig överraskning för oss Dalensupportrar på läktaren, ett lågt skott som tog sig förbi täck och målvakt och alla förundrades vi nog för en sekund över hur Vidar ens kan uppfatta att det fanns en lucka där.
Tabellen
Sammanfattningsvis vet jag inte riktigt hur jag ska summera inlägget, men glädjande noterade jag att Dalen är villkorad etta i tabellen igen, med risk för att Timrå går om Dalen när de spelat omgångens match mot Bollnäs. Jag vet inte hur ni läsare känner, men för egen del gläds jag också åt att Gamla Stan för tillfället säkrat fjärde platsen i tabellen (tidigare var deras kvalplats likt Dalen villkorad av andra lags resultat i omgången) och därmed är högst delaktiga i kampen om de fyra åtråvärda kvalplatserna där det i praktiken är fem lag som huvudsakligen slåss om dem:
Dalen
Sundsvall
Timrå
Gamla Stan
Gimonäs
Fem starka lag vilka alla har goda chanser på kval i praktiken där endast ett fåtal poäng skiljer lagen åt. Det ska bli minst sagt spännande att se vilka fyra som gör den starkaste avslutningen och tar sig till kval!