Innebandy när det är som bäst: en jämn batalj mellan två topplag! Under lördagen såg vi IBF Dalen ta emot gästande Timrå och det slutade till slut med vinst för hemmalaget efter jämna sextio minuter och många mål på tavlan! Jag skrev några rader om viktiga spelare, lugnet och om en omutlig back.
Lördag eftermiddag, hemmamatch mellan två av seriens topplag i form av IBF Dalen och Timrå och ett laddat sekretariat anförda av Dalens lika varme speaker som alltid, Pasi Mäkeläinen, inför en förväntansfull publik med en god blandning av tillresta bortalagssupportrar och hemmalagssupportrar... Mycket goda förutsättningar för en underhållande match! Och underhållande blev det också – en match som blev en jämn kamp om de tre poängen som stod på spel mellan två lag som inte vek ner sig!
Känslan var annars god redan inför matchen. Dalen som suddat bort plumpen som var bortamatchen mot Örnsköldsvik för vad som känns som en evighet sedan, hade inför dagens möte fem raka vinster varav senaste matchen spelades mot tuffa konkurrenten Gimonäs där Dalen vann med imponerande 8-1 i en match jag dessvärre missade och därför inte kunnat skriva några rader om. Det känns dock som om Dalen blir mer och mer samspelta och vissa uppställningar börjar sätta sig mer och mer, även om det fortfarande alltid är lika intressant att se hur laget kommer formera sig från en match till nästa.
I dagens möte mot tillresta Timrå var till exempel Jacob Mäkeläinen på plats och spelade för hemmalaget, något som gladde mig och Maria väldigt mycket! Precis som IBF Dalen sprider glädje är "Mäki" något av en glädjespridare bland Umeåpubliken och det är lätt att se varför Jacob är så omtyckt bland supportrarna – explosiv fart och energi med ibland förvånansvärt millimeterprecis teknik vet man aldrig riktigt vad som kommer hända med Mäki på planen.
IBF Dalen – Timrå (10-7)
Överlag upplevde jag att Dalen hade god koll på Timrå och fick god utdelning när de höjde tempot och visade prov på sin fina offensiv, men gästerna spelade samlat och var skickliga på att fånga upp minsta slarv från Dalens sida vilket gjorde att de hängde med bra under hela matchen.
Dalen var stundtals duktiga på att hålla motståndarna borta från de riktigt farliga ytorna i det uppställda spelet och det kändes som om Timrå därför sköt en del utifrån vilket dock också resulterade i ett flertal mål för gästerna. Lägg därtill att Timrå knappt behövde spela igång bollen när det vankades numerärt överläge för att göra mål, typ, och tja... det blev som sagt väldigt jämnt i princip hela vägen till slutsignalen trots att Dalen vann med några bollar upp i slutändan.
Dalen då?
En viktig spelare
Mja, en av sakerna jag reflekterade över var att Vidar Mårtensson gjorde tre mål. Det i sig är absolut ingenting konstigt, men notera att Vidar gjorde de tre målen utan att långbåga en enda gång (vad jag kunde se i alla fall) och då tycker jag nog ändå att det är lite anmärkningsvärt ändå! Mårtensson som jag samtidigt vill berömma för den utveckling han gjort sedan jag såg honom i allsvenskan med Dalen föregående säsong. På något sätt känns Vidar mer komplett än tidigare, värderar situationerna djupare och tar ännu mer utrymme både i formationen och på planen inte bara i det offensiva spelet som snajper – utan även i forecheckingen och uppspelet. Det är väldigt fint att se hur viktig Vidar är för Dalen och jag ser fram emot att se honom fortsätta växa!
Lugnet
En annan spelare som förtjänar att nämnas är Marcus Eliasson, blott 17 år gammal, men trots det lugn i heta situationer och kontrollerad på ett sätt som gjort att han tagit en plats i Dalens första formation. Eliasson är både kvick och har fin teknik, men jag tror att det framför allt är just hans förmåga att hantera svåra situationer på ett bra sätt som gjort att han fått förtroendet och jag tror precis som Maria sa under matchen att han mycket väl kan bli en spelare vi kommer få se i svenska superligan i framtiden.
En omutlig back
Sist, men på intet sätt minst vill jag ta upp en spelare som jag tycker utmärker sig på många sätt som gör det väldigt lätt att uppskatta honom från sidan av planen. Gustaf Hedström, en back som blandar explosivitet i offensiva räder och spelvändningar med att vara omutlig i närkamperna. Det är ingen hemlighet att jag gillar hårt arbetande backar och Hedström är inget undantag till den kategorin – att han dessutom bjöd på en riktig delikatess där han spelade förbi, tja... hela världen? och rakade in Dalens nionde mål idag på egen hand var bara en bonus! Hedström utsågs välförtjänt till matchens spelare idag av sekretariatet och jag är benägen att hålla med!