Med Dalen på en lång bortaresa i Sveriges södligaste delar (Skåne) och två bortamatcher hoppades jag kunna summera båda matcherna som Dalen spelade mot Helsingborg respektive Höllviken, men på grund av teknikstrul blev det inte många minuter kvar att se av sändningen från matchen mot Helsingborg och jag har inte så mycket att säga om den matchen utöver att den slutade med förlust för Dalens del (6-4 till Helsingborg) och att Dalens fina bortasvit därmed bröts i helgen.
Kvar återstår då att summera lite av mina tankar från den match jag faktiskt kunnat se hela vägen och det var kvällens drabbning mellan Höllviken som likt många lag denna säsong haft en period där de varit hårt drabbade av Covid-19 och Dalen som förstås var revanschsugna efter förlusten mot Helsingborg i förrgår.
Matchen i korthet
När matchen började fick vi se en mycket hög intensitet och press från Dalen som redan i den första perioden skapade flera fina chanser, slet hårt för varje centimeter på planen och jobbade mycket fint hemåt också under hela perioden och bjöd i princip inte hemmalaget Höllviken på någonting. Det bådade med andra ord gott och jag tänkte att om det fortsätter så här ska det inte vara någon fråga om det blir några poäng eller inte hem till Umeå. Trots den fina starten hade Dalen ändå bara en 2-0-ledning med sig in i den andra perioden.
Den andra perioden började relativt jämnt och Höllviken skapade en del fina chanser som Måns Parsjö-Tegnér motade skickligt och det kändes för en stund som om det kunde bli en lite jämnare match, men Dalen kom snart igång ordentligt och med det började målen också rulla in igen. För Höllvikens del kom det enda målet i form av ett straffmål som Daniel Persson nätt och jämnt lyckades överlista Parsjö-Tegnér med. Faktum var annars att det kändes väldigt tryggt att följa matchen här hemifrån när Dalen gick till periodvila med en sexmålsledning och ett klart mentalt övertag sett till matchbilden också.
Någon större spänning bjöds det heller aldrig riktigt på i matchens tredje period och Dalen kunde ganska komfortabelt plocka hem samtliga tre poäng i Skåneresans andra match. Kanske slappnade Dalen av lite väl mycket i tredje perioden och det blev lite lojt, men om ni vill få en recension på just den delen kan ni med fördel lyssna in intervjun som gjordes efter matchen med Måns Parsjö-Tegnér som jag tyckte var klart värd att lyssna på!
"Het hetare Edholm"
Tror jag att jag hörde kommentator Magnus Anderberg säga under sändningen när Edholm blev intervjuad. Inte en så dum beskrivning för målskytten Fredrik som inte bara bjöd på inledningsmålet i matchen, han bjöd även på en mycket sevärd assist till Anton Åkerlund som borde bli highlight-material samt ytterligare ett mål i den tredje perioden! Fredrik Edholm fortsätter hitta nätet och har gjort mål i varje match hittills sedan come backen i Dalen. Riktigt imponerande!
Fler heta spelare
Annars vill jag på tal om heta spelare passa på att lyfta ja... egentligen hela Dalens första formation (Rasmus Andersson vilades efter den andra perioden) som ta mig tusan är spännande att följa hela tiden! Det händer mycket när de är på planen för att inte tala om vilken potential de besitter! När de sätter pressen och tvingar fram misstag hos motståndarna, spelar runt bollen som på ett snöre och utnyttjar farten i formationen samtidigt som de även även jobbar hemåt helhjärtat och desarmerar alla försök att spelvända så blir de en oerhört svår femma att möta.
Med lite fokus på poängen kan jag passa på att nämna tremålsskyttarna Christoffer Andersson och Sebastian Degeryd (som även gjorde två assist och därmed blev poängbäst i matchen) som även har det gemensamt upplever jag att de på flera sätt agerar bärande spelare för sina formationer, tar ansvar och ofta gör det bra. Det var även härligt att se det stundtals fina samspelet mellan nämnde Degeryd och Emil Wiklund och jag blev så glad för Wiklunds del när han fick göra målet också efter att i mina ögon ha kämpat sig till det! Och jag säger det igen, vilken vilja han visar på planen!
Fotbollsspelaren?
Avslutningsvis kan jag inte låta bli att nämna en kort notering jag gjorde för mig själv i förbigående... Vilka spelare i SSL spelar mest med foten när det hettar till? Johan Larsson måste definitivt vara en kandidat till detta, eller?! Jag upplever att det är var och varannan match han sparkar undan en boll i sista stund och det får mig att skrocka till varje gång. Eller är det bara min känsla att det alltid är han? Också lite av en underskattad spelare, upplever jag att Johan är, åtminstone sett till hur sällan han tycks få några rubriker. Ändå är han en av lagets mest poängstarka spelare för tillfället och en mycket bidragande faktor till att Dalens andra formation gått så bra, vågar jag påstå. Larsson som visar mycket hjärta på planen, skiftar positioner och är någon slags hybridspelare mellan back och forward och känns vissa matcher som om han liksom är med överallt hela tiden. Jag gillar det!
Jag kan även passa på att runda av med att konstatera att Dalen för tillfället är på en ja... möjligtvis tillfällig femteplacering i tabellen eftersom tabellen haltar, men det var viktigt att plocka poängen idag i kampen om slutspelsplats och slutspelsplaceringar! Närmast väntar Storvreta hemma på torsdag och det lär bli en minst sagt intressant match! Storvreta som såg ganska bleka ut mot Team Thorengruppen under gårdagen lär knappast hålla tillbaka mot Dalen och vi lär få se en betydligt jämnare drabbning än kvällens match!