Matchen mellan IBF Dalen och Luleå slutade med vinst till slut för Umeålaget, men det krävdes förlängning för att kora en vinnare. I dagens inlägg läser ni om tråkiga besked och om nya och gamla bekantskaper.
Vanligtvis skulle jag säga att den här tiden på året är antingen en tid full av hopp eller förtvivlan. Hopp om slutspel, kvalspel och spännande matcher som kommer avgöra ödet för lagets spel under våren och möjligen rentav för kommande säsong. Förtvivlan och rädslan över att laget ska riskera nedflyttning, missa slutspel eller liknande. I år har den känslan dock fördunklats till viss del av den pågående innebandykrisen där svenska innebandyförbundet och föreningen svenska superligan (tänk alla SSL-lagen) inte kommer överens om hur rättigheterna ska fördelas. Det vill säga, vem som har rätt att förhandla om sponsorrättigheterna och hur stor del av ersättningen som ska gå till vad. Typ.
Det har sedermera lett till en dialog, eller ja... illusionen av en dialog i vart fall mellan de båda parterna där frågan ska lösas och de sannolika konsekvenserna av att de inte kommer överens blir en ny och fristående liga där nära nog alla de föreningar som idag huserar i svenska superligan kommer ansluta sig. Ligan blir sannolikt stängd om den inte går att knyta till det pågående seriespelet som förbundet äger. Jag ska inte i och med detta inlägg spekulera allt för mycket om vad detta kommer innebära, men jag ser potentiella risker och möjligheter med detta och jag hoppas bara att parterna tar till vara spelarnas intressen likväl som publikens i denna konflikt.
Nåväl, jag lyfter det i vart fall eftersom jag upplever att det får ringar på vattnet och gör det svårare att riktigt nörda ner sig lika djupt i innebandybubblan som jag normalt brukar göra. Det har också delvis bidragit till att motivationen att blogga och podda blivit något lidande nu på slutet, men förhoppningsvis går konflikten över till ett stadie av utveckling och möjligheter den närmaste tiden så att vi som bara är publik och fans kan fokusera på att njuta av innebandy i stället för att oroas över om produkten finns kvar nästa säsong.
Tråkiga besked
För Dalens del meddelades tråkiga besked relativt nyligen i form av att det beslutats att IBF Dalens damer och herrar inte kommer att få kvala uppåt denna säsong. Föreningen tackar nej till kval och förklaringen till detta som jag fått är kort och gott: ekonomiska skäl. Vad det innebär är svårt att säga, men om jag skulle gissa känns det inte som ett långskott att anta att den ovannämnda krisen gör att det är svårare inför nästkommande säsong att överblicka föreningens kostnader och intäkter. Med oklara förutsättningar är det svårt att fatta ett beslut som innebär ökade kostnader och mer arbete. Men, jag kan förstås vara helt fel ute och skälen till grund för beslutet kan vara helt andra.
Ekonomiska förutsättningar för att sikta uppåt i seriespelet är en viktig förutsättning och går inte att blunda för. Oavsett vilket känns det oerhört tråkigt och i synnerhet lider jag med IBF Dalens herrar som spelar i division 1 där det uttalade målet varit att sikta mot allsvenskan. Laget har rustats väl för just detta ändamål, har en stark tränarstab och en engagerad lagledare. Känslan har varit att den bredd som finns i laget nu gör laget betydligt mer redo för allsvenskan än föregående säsong då laget åkte ur serien. Laget förtjänade ett kval och möjligen också en uppgradering i seriespelet beroende på hur de skulle prestera i kvalet. Frågan är vad som händer med laget nu.
Samtidigt kan hela innebandykartan ritas om på grund av den ovan beskrivna krisen mellan förbundet och föreningarna. Om en ny serie startas utanför förbundsserierna innebär det att bred rokad kommer behöva göras över hela seriesystemet om svenska superligan ska kunna bevaras. Frågan är med andra ord om inte IBF Dalen åtminstone i teorin redan kan vara i princip klara för spel i allsvenskan om detta träder i kraft...? Om de i sådana fall tackar ja till möjligheten det vill säga. Nå, nu får det vara nog med spekulationer i ett inlägg.
IBF Dalen – Luleå (10-9, övertid)
Det blev i slutändan en ganska rörig match mellan Dalen och Luleå som spelades i Musköten under gårdagen. Känslan var att Dalen hade samtliga tre poäng i sin makt, men som så ofta i innebandy kan målen trilla in under kort tid och under de sista fyra och en halv minuterna av tredje perioden fick vi från läktarhåll se Luleå göra två reduceringar innan slutligen kvitteringen också satt med blott 21 sekunder kvar av perioden. Väl i övertid var det dock så passande på något vis att just Oliver Bodén klev fram och på något sätt lirkade in den där bollen som gav hemmalaget extrapoängen. Vi pratade tidigare under matchen på läktaren om just det faktumet att Oliver är en listig spelare med ett öga för att hitta möjligheter på planen och den listen använde Bodén bland annat till att göra tre mål i matchen, men jag tycker även att det är något oerhört underhållande med en spelare som bokstavligen tjuvar med sig bollar från motståndarna.
Nya och gamla bekantskaper
Det var förresten ett Dalen som bjöd på en blandning av unga och bekanta spelare, vilket gissningsvis berodde på beslutet att tacka nej till kvalet och att poängen därmed inte är av samma vikt som de annars skulle ha varit. Det gav oss dock möjligheten att bekanta oss närmare med spelare som Dalens målvakt Tor Bergström som slet febrilt för att hålla undan och under matchen stod för flera fina räddningar.
Zorro är tillbaka
Det var även väldigt glädjande att åter få se Jonathan Larsson i spel – den erkände zorrospecialisten som brukar bjuda på en blandning mellan tuffa sargkamper och diverse tekniskt showande. Larsson verkade även vara glad över att vara tillbaka och tackade för möjligheten med sina tre mål, varav ett på straff.
Box play-specialisten?
En spelare som dock för min del var en ny bekantskap, men som imponerade stort på mig var Christoffer Ryrberg. Jag var tvungen att googla honom och om jag läste rätt på iBIS spelade han fram tills helt nyligen i Floda IBK och har endast gjort två matcher med IBF Dalen. Jag känner att det är svårt att hänga med i svängarna kring detta lag, men Ryrberg känns som ett mycket spännande nyförvärv och mot Luleå bjöd han på smart forechecking och intensitet i uppvaktningen av motståndarna på planen. Lägg därtill hans jämnhet tillika showen i det numerära underläget och jag måste erkänna att jag är övertygad om att Ryrberg kommer tillföra bra saker till Dalen!
Frenetisk och viljestark!
Om jag i stället ska lyfta fram en spelare som inte på något sätt är en ny bekantskap skulle jag vilja slå ett slag för Gustaf Rönnholm som var sådär härligt frenetisk och viljestark som han kan vara, något som behövdes mot Luleå när Dalen stundtals tappade greppet något och någon behövde kliva in. Det kastades för övrigt om ganska friskt i formationerna under matchen, men det kändes som om Rönnholm fick ett stort förtroende i viktiga sekvenser av matchen och jag tyckte att han axlade det ansvaret bra.
Kvalstriden
Om vi nu räknar bort Dalen från möjligheten att kvala är frågan samtidigt vilka lag som kommer att kvala. Varje lag spelar totalt 20 matcher och det innebär att Timrå (17m, 40p), Sundsvall FBC (17m, 36p) och Gamla Stan (19m, 36p) är klara för kval. Frågan är dock om det blir Gimonäs eller Örnsköldsvik som kniper den sista platsen. Gimonäs har klar fördel med tanke på att de ligger fem poäng före Örnsköldsvik med lika många spelade matcher, men det blir spännande att följa hur tabellen ser ut efter att samtliga omgångar spelats.